Hur påverkas vi av musik?

För varje år som går lär vi oss mer och mer om hur musik påverkar oss och vilka känslor musiken väcker. Man har bland annat sett att olika typer av musik, men olika känslomässigt innehåll, påverkar och aktiverar olika delar av vår hjärna. En upptäckt som har lett till nya infallsvinklar och synsätt när det kommer till att behandla olika symptom och sjukdomar med musik. Musik skapar känslor, det är ingen revolutionerande nyhet. Musiken påverkar flera mekanismer hos oss människor och dessa påverkar i sin tur känslorna som musiken skapar hos oss. Det handlar om små kontraster mot rytm- och tonalitetstrukturer som successivt bygger upp en spänning. Denna spänning kan sedan avläsas som aktivitet i hjärnans ytliga amygdala och orbitofrontala barken. Den uppkomna spänningen skapar också en förväntan som visar sig om aktivitet i ett annat område av hjärnan, dorsalt stratium. När strukturen i musiken återgår till den ursprungliga löses spänningen upp vilket får till följd att vi slappnar och hjärnans belöningssystem slår på. Men musiken skapar inte enbart en illusion av en känsla, den får hjärnan att koppla på samma kroppsliga funktioner som känslor i forma av glädje, sorg eller skräck gör.
Musik som upplevs som glad gör vår handhämtning snabbare och får oss att le medan musik som upplevs som ledsam får rakt motsatt effekt. Dessa effekter uppstår hos människor oavsett vilken musikalisk tradition vi har växt upp i. Detta pekar på och fastslår att det finns en biologisk programmering för hur vi rent känslomässigt upplever olika beståndsdelar i ett musikstycke.

Var uppstår känslorna?

Redan innan vi blir medvetna om musiken sänder kroppen signaler till de delar av hjärnbarken som har kopplingar till motoriska nerver. Det är dessa signaler som gör att vi omedvetet kan anpassa våra kroppsrörelser till musiken. När vi lyssnar till musik som gör oss glada eller väcker känslor av lycka aktiveras det området i hjärnan som kallas för ytliga amygdala. Det här området inverkar också stort på känslor om är kopplade till sociala relationer. Musik kan alltså bidra till att stärka relationer och känslomässiga band människor emellan. Men musik påverkar även kroppens belöningssystem, det som styr våra primära behov som att äta, dricka och föröka oss. Vin kvinnor och sång må vara en klyscha men innehållet har mer sanning än vad många är medvetna om. Musik påverkar även hippocampus, den del av hjärnan som styr mjukare känslor och här bildas även de signalämnen som dämpar kroppens respons på negativ stress.

Var uppstår känslorna?

 

Positiv påverkan på diagnoser
Forskning har även visat att även vid allvarliga störningar i autismspektrat har barnen i princip en helt normalfungerande förmåga att emotionellt reagera på musik. Detta trots att de knappt reagerar alls på andra former av stimuli som i vanliga fall gör barn glad eller ledsna.
Människor som har diagnostiserats med Alzheimers sjukdom minns musik som de har upplevt under livets gång och försök har även visat att det är lättare för patienter att lära sig en ny text om den är kopplad till en melodi. Musikterapi har även provats som behandling av olika former av psykisk ohälsa och resultaten har varit uppmuntrande.

 

Comments are closed.